En av de mest seglivade myter som tas upp av drogmotståndare är den om att cannabis är en inkörsport till tyngre droger – även om denna teori har vederlagts gång på gång så tas detta ständigt upp på forum som argument mot en legalisering av cannabis. Deras argument är främst begrundat på det faktum att de flesta heroinister också har rökt eller röker marijuana – då har man antagit att cannabis är en inkörsport till heroin, även om man inte tagit sig tid att fundera över kausaliteten. De antar att bruk av cannabis (lägg märke till att jag använder ordet bruk, och inte missbruk) medför en större risk för att personen skall börja använda heroin – men på vilket sätt leder det till bruk av heroin?
Inkörsportsteorin har funnits relativt länge – redan 1910 i USA ansåg man att mexikansk mat ledde till missbruk av opiater. Denna galna idé härstammade från det puritanska USA, där njutning ansågs vara synd och mindre njutningar ledde till större njutningar, som sådan i det här exemplet. Cirka tio år senare ansågs heroinbruk leda till användandet av marijuana!
Försöket med råttor vid Karolinska institutet från 2007 är ett ständigt återkommande exempel – ett X antal råttor hade fått cannabinoiden THC medan ett X antal andra råttor hade fått koksaltslösning. Det visade sig att de råttor som fått THC var i vuxen ålder mer benägna att inta heroin än de som fick i sig koksalt. Slutsatsen var alltså att råttorna som fått THC hade förändringar i hjärnområden som var kopplade till belöning och välmående, och således är de mer benägna att söka en högre njutning. Frågan återstår dock om en sådan förenkling kan appliceras på människan – som vi vet är det ännu mer komplext än så, att människan trycker på en spak och får sig lite heroin är inte någon grund för att ådagalägga inkörsportsteorin. I The House of Commons rapport om droger i Nederländerna, Sverige och Storbritannien, tas frågan om cannabis som inkörsport upp. (sid 27. Jag har själv redigerat bort fotnoter).
The RAND report also concluded that “the gateway theory has little evidence to support it despite copious research”. We note that recent results from animal models have suggested a possible biological mechanism for a gateway effect, at least in rats, but in the course of this inquiry we have found no conclusive evidence to support the gateway theory.
Huruvida det finns ett biologiskt underlag för en inkörsport eller inte är relativt oväsentligt, då verklighetens beskaffenhet visat att inkörsportsteorin i grund och botten återstår att bara vara en avfärdad myt. Ytterligare ett utdrag från rapporten (sid 27):
In addition, Professor Blakemore noted that in the Netherlands, while “the attitude to cannabis use is even more relaxed than it is in this country and […] cannabis use amongst the population is a little less than it is in this country”, “hard drug use is about one third of the rate in this country”.
Nederländerna legaliserade bruk av cannabis för att på så sätt separera cannabis från heroin, som båda såldes på den svarta marknaden – en minimal andel av cannabisbrukarna i Nederländerna är heroinmissbrukare, vilket ej stämmer överens med teorin om att cannabis är en inkörsport. Således är det den stränga lagen och förbudet som driver användaren till att börja använda tyngre droger, då lättare och tyngre droger säljs på samma marknad.
Jag avslutar det här inlägget med att citera ett kort utdrag från den kanadensiska senatens rapport om cannabis (sid 5):
Gateway / Gateway Theory
Theory suggesting a sequential pattern in involvement in drug use from nicotine to alcohol, to cannabis and then to “hard” drugs. In regard to cannabis, the theory rests on a statistical association between the use of hard drugs and the fact that these users have generally used cannabis as their first illicit drug. This theory has not been validated by empirical research and is considered outdated.
